Olika familjer ger olika livskvalité

Stämningen alltså. Jag blir bara så nedstämd och pissed varje gång jag kommer in genom dörren här hemma hos mamma. Min stämningsdetektor får mig att vilja skrika ut något så ytterst omoget och smått kränkande som “FITTA!” bara för att lätta upp det hela lite. Konsekvensen av det skulle väl bli en veckas husarest samt mat på golvet under den tiden inklusive en rejäl salva om att man inte får väcka lillebror.

Ungefär så känner jag.

Jag förstår bara inte varför folk kan slappna av och ta 90 % av alla händelser som “chill” och sedan gå vidare, utan att älta över det. Att hålla på och klaga och begränsa sig från att berätta dumma händelser, kontrollera varenda steg, varenda gärning sänker livskvalitén enormt mycket. Visst handlar det om respekt när lillebror ska sova men inte fan ska man behöva ha munkavel på sig.

Vi tar ett exempel på ett klart irritationsmoment i min mors familj; när man tar fram mellanmål och äter före man ställer in maten igen (gäller året runt). Hemma hos pappa är det JAG som ställer in saker och ser till att matvarorna överlever. Men OM jag inte finns där, vad händer? Exakt ingenting, och det fungerar utmärkt. Man lever med faktumet och förhoppningsvis lär sig folk. Hemma hos morsan är de sura resten av dagen fastän matvaran överlevde, de blir sura över allt. De förstår inte att sådant sänker energin.

Hannah min syster skulle sova middag igår medan vi packade upp alla kartonger från flytten. Min styvmor lägger henne på soffan med nappen och en filt, säger “sov nu”. Sedan sätter hon på Nickelodeon och går för att göra annat. Efter ett tag kommer pappa och stänger av tv:n och sätter på en skiva och vrider upp volymen. Nya hemmabioanläggningen kommer till nytta…  Jag och styvmodern går in i köket och plockar upp och skramlar med köksartiklar. Vi plockar papper ur påsar och det prasslar som fan.

Allt är chill. Hannah sover gott i två timmar.

Min lillebror (91:a) har problem med att hålla i saker många gånger. Framförallt glas och talrikar. Vi inrättade begreppet “han har problem med tyngdlagen” och inget mer med det. Saker går sönder ibland, vi lever med det och lever livet, skämtar och tuggar R’N'B.

 - Hos far tar vara på livets goda. “Peace and love” heter det, eller hur?